fredag 16 maj 2008

Vad har hänt? Opera och Alte Kameraden i Centerns Ungdomsförbund.

Det blev väl som jag tänkte när jag startade bloggen, att det inte skulle bli så mycket skrivet under den ljusa årstiden. Vad har jag då konsumerat för kultur under våren? Ja, det jag kommer ihåg just nu är att jag varit ett par gånger på Göteborgsoperan, såg Figaros Bröllop. Som vanligt mötte jag min kompis från centertiden Erling, han går nog på operan så ofta som möjligt och har väl bosatt sig på promenadavstånd med, i sanning en priviligierad man. Vi var för nästan tio år sedan på operan i Brüssel när "Nätverket Center-Nej till EU" åkte dit och kollade bl. a. EU-parlamentets hutlöst dyra duscharmaturer. Det var ju Hans Lindqvist från Lidingö som var invald i EU-parlamentet och generöst bjöd grupper av EU-kritiska centerpartister till både Brüssel och Strassburg. Erling, jag och de andra på resan var som sagt på operan i Brüssel och såg en Puccini-opera som hette Triptykerna, detta kan ha varit 1998 Strassburg-turen var nog år 1999 innan Hasse röstades ut genom intrigspel i Centerpartiet som tvärsemot sina väljare bara ville ha rövslickare i EU-parlamentet, men utan Hasse så tappade de det ena av sina två mandat. 2001 tröttnade jag på centern och ärligt talat så var de nog trötta på mig med. Nu är de extremliberaler och verkar inte trivas i folkdräkt och nationalistiska rikstingståg längre. Hasse Lindqvist är idag centerns gruppledare i Värmdö kommun.
Åter till Erling. Denne jovialiske operafantast var under folkomröstningsåret 1994 revisor för CUF i Göteborg. Svenska folket röstade om EG hösten 1994 men blev medlemar i EU 1995. När vår dåvarande förbundsordförande Kristina Hansson ( numera Jonäng ) hade lett en kampanjdag där centerungdomarna delat CUF:s EG-negativa flygblad i centrala Göteborg och vi från granndistrikten hjälpte såklart till. (Jag satt vid den tiden i styrelsen för Norra Älvsborgs CUF). Kampanjdagen avslutades med en hejdundrande fest, jag minns ej var, men det var inte långt från Centerns partihögkvarter på Skånegatan. Mot reglerna hade man sprit vilket ju inte går för sig i ungdomsorganisationer som skall verka moraliskt uppbyggande, men ack, kvittona från inköpet var borta. Hur gjorde man då? Jo nu skall ni höra, någon klippte ur remsor från Systembolagets katalog på det inköpta så man såg vad dryckjomen kostat. Sedan när det blev dags för revision lär man ha sagt till den gode Erling, revisorn, "det här är förvisso inget riktigt kvitto med det stämmer ju ändå". Erling kunde ju givetvis inte ge styrelsen för CUF i Göteborg ansvarsfrihet så det blev ganska infekterat och man spred ut att saken gällde att Erling inte ville godkänna spritinköpet pågrund av att han är helnykterist och ogillade tilltaget därför och att han inte hade någon riktig grund för att agera så strängt. Knappt två år tidigare hade Sigvard Marjasin-affären lärt svenska folket hur man "klipper och klistrar" men det var en likhet som styrelsen i Göteborg absolut inte ville kännas vid.